Val av propeller för utombordare
Vilken propellerstorlek ska jag välja till min båt?
När man köper en motor levereras den ofta med en propeller som är konstruerad för ett så brett användningsområde som möjligt, och propellern är klassad för att passa så många båt/motor-kombinationer som möjligt. Denna propeller kanske inte är det bästa valet i alla fall. Två identiska båtar med identiska motorer kan ha olika propellerstorlekar om de används med olika belastning, eller om den ena båten används för vattenskidåkning eller för maximal hastighet eller bränsleekonomi.
Hur kommer man igång med att välja propeller?
Innan du köper en propeller bör du kontrollera utombordsmotorns modell samt propelleraxelns dimensioner och axelns splines. Om du ska köpa en reservpropeller eller en ny propeller för att ersätta en trasig propeller, och den befintliga propellern har verkat bra och lämplig, är det oftast bäst att välja en propeller med liknande stigning och diameter.
Propellerstorleken är markerad på sidan av propellernavet eller på navets ände. T.ex. märkning 9-7/8" × 12″, där det första talet är propellerns diameter och det andra är propellerns stigning i tum. Propellern kan också vara märkt med endast tillverkarens kod, men i de flesta fall kommer detta också att ange propellerns storlek. Om ingen märkning är synlig på propellern kan propellerns diameter mätas. För trebladiga propellrar ska måttet tas från navets mitt till spetsen på ett blad och resultatet multipliceras med två. Eftersom propellerstorleken vanligtvis uttrycks i tum måste diametern (mm) divideras med 25,4 för att få fram propellerns diameter i tum.
Aluminium- eller stålspotter?
Aluminiumpropellrar används vanligtvis i utombordsmotorer med lägre effekt. Många tillverkare har dock även aluminiumpropellrar för högre effekt.
En aluminiumpropeller är också ett klokt val vid båtliv i grunda och steniga vatten, eftersom den ger vika vid en kollision och skyddar utombordsmotorn. Aluminiumpropellern har också fördelen att den är lätt och prisvärd.
Om du vill förbättra din båts prestanda, hastighet och acceleration är en stålspotter ett bra val, särskilt vid höga effektnivåer. Även om bladen på en stålpropeller är tunna böjer de sig mindre under påfrestning, vilket ökar propellerns effektivitet under extrema förhållanden och vid högre motoreffekt.
Propellerstorlek och lämplighet för motor/båt-kombination
Motorvarvtalsområde: För bästa prestanda är det viktigt att välja en propeller som gör att motorn kan nå det maximala varvtalsområde som rekommenderas av tillverkaren. Körning utanför detta varvtalsområde kan skada motorn.
Propellerdiameter
Propellerns diameter är dubbelt så stor som avståndet från propellerns centrum till propellerbladets spets. Propellerns diameter kan också definieras som diametern på en cirkel som passerar genom propellerbladens spetsar. Diametern är den första siffran i propellerstorleken, vanligtvis uttryckt i tum. Till exempel är notationen 9-7/8″ x 12″ propellerns diameter i 9 7/8″ (9,875″) tum.
En större propellerdiameter ger mer kraft och dragkraft, medan en mindre diameter i allmänhet är mer lämpad för lättare båtar och högre hastigheter.
Propellern stiger
Propellerstigning är den teoretiska propellerförflyttningen per propellervarv när propellerns glidning inte tas med i beräkningen. I praktiken glider propellern alltid lite när den snurrar i vattnet.
Propellerslip är å andra sidan skillnaden mellan den teoretiska sträckan som propellern för båten framåt på ett varv och den faktiska sträckan.
En högre stigning innebär att propellern färdas en längre sträcka per varv, vilket ger högre hastighet men kräver mer kraft, medan en lägre stigning innebär en kortare sträcka per varv, vilket gör det lättare för motorn att nå högre varvtal.
I allmänhet bör man välja en propeller med högre stigning när belastningen är liten och en propeller med lägre stigning när belastningen är stor. Om båtens belastning varierar mycket bör man välja en propeller som gör att motorn kan nå rätt varvtal vid maximal belastning. Det bör dock noteras att gasreglaget kan behöva minskas när båten är lättare belastad för att motorvarvtalet ska hållas inom det rekommenderade varvtalsområdet för den aktuella motorn.
| propellerns stigning | propellerförskjutning | motorvarvtal | Påverkan |
|---|---|---|---|
| lägre | lägre | uppgång | accelererar lättare, men har en lägre topphastighet. |
| större | större | räkningar | lägre motorvarvtal, toppfarten ökar |
En ökning av propellerns stigning med en tum minskar motorvarvtalet med ca 150-200 varv/min och en minskning av propellerns stigning med en tum ökar motorvarvtalet med ca 150-200 varv/min. Följ alltid utombordsmotortillverkarens anvisningar för motorns tillåtna varvtalsområde.
Att välja rätt propeller kräver en balansgång mellan diameter och stigning, beroende på båtens och motorns behov.
Ventilation
Ventilation uppstår när luft eller avgaser tränger in i propellerbladen. Ventilationen gör att båtens fart sjunker och motorvarvtalet stiger snabbt. Ventilation kan t.ex. uppstå vid branta svängar i högre farter, i vågor eller om motorn är för högt monterad eller trimmad. Ventilation benämns ofta felaktigt som kavitation. Det är dock två olika fenomen.
Kavitation
Kavitation är ett fenomen som uppstår när trycket på propellerbladets sugsida sjunker kraftigt. Detta leder till att vatten avdunstar och små luftbubblor bildas. När bubblorna rör sig in i det högre tryckområdet bryts de av med stor kraft på bladytan och kan orsaka skador på propellerbladen.
Kavitation kan skada propellern, minska propellerns verkningsgrad, öka bränsleförbrukningen och kan orsaka överdrivet buller och vibrationer i båten. Det finns många orsaker till kavitation, t.ex. användning av fel propellermodell, felaktig stigning, bucklor i propellerbladen osv.
Swedish 
Finnish 
English